Texas, frihet och I Don't Want a Lover

Att jag har en vurm för amerikansk sydstats- och västkustrock är nog ingen större hemlighet vid det här laget. Och jag kommer sannolikt aldrig att bli botad från detta.

Helst ska det vara musik som ger vind genom håret från en dammig landsväg, med rutan nedvevad och livet fritt. Sådan suggestiv musik som bara riktigt geniala låtskrivare kan åstadkomma.

Här hittar vi ett av de bättre exemplen på just detta.

Vi befinner oss i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Topplistorna på favoritstationerna domineras av synthar, trummaskiner och elektronisk musik. Då kliver Texas ut på livescenerna och presenterar ett sound som låter som en osannolik korsning mellan Rolling Stones, Fleetwood Mac och amerikansk countryrock.

Många minns slidegitarren i öppningen. Andra minns den 22-åriga Sharleen Spiteri, som med en självklarhet få debutanter besitter sjunger ”I Don’t Want a Lover”. Själv fascineras jag fortfarande över hur ett ungt band från Glasgow kunde debutera så moget och samtidigt låta som om de vuxit upp någonstans mellan Texas, Arizona och Kalifornien.

Det är ju fredag, gott folk, så passa på att ta in känslan från Pinkpop Festival i Nederländerna den 4 juni 1990. Lyssna på energin. Se publiken. Hör gitarrerna.

Det är nästan svårt att förstå att detta inte är ett amerikanskt band från en dammig vägkrog längs Route 66, utan några mycket unga skottar från Glasgow.

Kanske är det just därför låten fortfarande känns så fräsch, nästan fyrtio år senare. Den försökte aldrig följa trenderna. Den följde bara det här bandets egen väg.

Och nej, det här är egentligen ingen kärlekssång. Tvärtom. Det är en uppgörelse med en destruktiv relation. Ett konstaterande att kärlek utan respekt inte är mycket värd: ”I don't want a lover, I just need a friend.”

Frihet att stå på egna ben

Det för mig osökt in på diskussioner jag haft med mina tre barn nyligen och det som vissa oputsade liberaler lite bryskt kallar för ”fuck-off-kapital” – ett eget ekonomiskt utrymme som gör det möjligt att lämna sådant som inte är bra.

Ekonomiskt oberoende och möjligheten att kunna stå på egna ben, fatta egna beslut och lämna relationer, jobb eller situationer som inte fungerar är en frihet som varken ung eller gammal, kvinna eller man, ska ta för given.

Så skaffa dig ett ISK-konto. Bygg lite eget ”fuck-off-kapital”. Våga ge dig ut i livet. Träffa kärlekarna, kanske rentav på en rökig festival i Nederländerna som här.

Och vips lyckades jag visst smyga in ett par nog så viktiga liberala poänger även den här gången. Snart är det ju val och allt.